Handkräm
Varje vinter får jag jättetorra händer, och mina naglar skivar sig. Därför har jag gått igenom i princip alla handkrämer som existerar... och för mig finns det bara en som funkar... den heter Weleda Havtorn handcream.
Den utklassar allt... och den är dryg... och resultatet håller sig, vilket betyder att man inte behöver smörja in sig efter varje handtvätt... och den lägger sig inte som en hinna av stearin på händerna... och den doftar gott, lite frisk apelsindoft.
End of story! Köp den!
Skadad Smilla
I torsdags på morgonen sprang Smilla in under traktorn i en faslig fart, och lyckades skala upp halva ryggen, på en plåt som stack ner under motorn. Ungefär en 20cm över och underhud, format som ett upp och ner vändt V, gick att lyfta upp som en lucka på hennes rygg. Så det vart bara till att åka in till veterinären akut och söva ner henne, och sy ihop såret!
Japp.... så smärtstillande, antibiotika, tratt på huvudet och dränagetvätt två gånger per dag har jag fått roa henne med sedan dess! Hon tycker att det är jätteroligt... eller näe!
Hon får inte slicka eller bita på stygnen eller dränaget... eller klia sig... eller rulla på rygg för att klia sig! Det är jättelätt att undvika detta med en hund som har ADHD och sår som kliar till förbannelse.
Ja, jag är bitter, och jag orkar inte med mer skit nu... det räcker och blir över liksom!
Iallafall så orkade jag inte med att hon försökte ha ihjäl alla med tratten... så hon fick ha på sig kläder istället... vilket hon uppskattade ungefär lika mycket som tratten. Det här kortet tog jag precis efter att jag hade klätt på henne.... och exakt så stod hon i ungefär fem minuter innan hon vågade röra på sig :-)
Kompisar
Det är tur att man kan dela med sig av värmen framför kaminen...
för vad vore livet utan kompisar :-)
Sötisar!
Tänk vad jobbigt att hålla reda på snabeln.... och vad ska man göra med den!?!
Hade jag fått mysa med en lejonunge hade jag aldrig släppt den ifrån mig :-)
Alltså... när de pratar om lejonmamman så har de ett klipp på en lejonhane!?! Hur tänkte de där??
Visir <3
I gårkväll rymde Annicas hästar när de skulle tas in från hagen, och fina underbara Visir blev påkörd av en bil och riktigt illa tilltygad. Eftersom Annica var på jobbet, ryckte jag in som moraliskt stöd för Visir. Han stod på benen men hade väldigt ont, så jag försökte lugna honom med kramar, klappar och prat. Vi var några stycken som efter mycket möda fick in honom i en hästfinka så han kunde få komma hem till sin box.
Han lade sig ner i boxen efter en stund och jag satt med honom och väntade på jourhavande veterinär. Det gjorde så otroligt ont i hjärtat att se honom må så dåligt... och jag kände mig så otroligt maktlös eftersom jag inte kunde hjälpa honom.
När veterinären kom så konstaterade hon att han var i djupt chocktillstånd, och hon satte in dropp och han fick smärtstillande. Under hela denna process fick vi stå och turas om att hålla upp hans huvud eftersom han inte orkade hålla upp det själv.
Annica kom till slut hem från jobbet som ligger dryga tolv mil bort.... och jag kan tänka mig att den bilturen måste ha känts evighetslång.
Efter en stund vart jag tvungen att gå hem för att natta lillan.
Imorse fick jag veta att Visir hade dött under natten.... och jag är tröstlös!
Tänk att man kan älska en häst så mycket... som inte ens är ens egen! Fina underbara Visir, med sin jättefina hårman och sin envetenhet och framåtanda... och stackars Annica som med sitt tålamod och stora hjärta gjorde honom till den underbara häst han var!
Livet är orättvist... och jag kan inte sluta gråta!
